ECT
ECT står för Electro Compulsive Treatment. Det är elbehandling mot depressioner.
Jag gjorde min psykiatri-praktik på avd. 64 på psykiatriska kliniken. De har hand om klinikens ECT-behandlingar. Personalen ville att jag skulle vara väl påläst innan jag fick följa med på en behandling. Jag fick en skrift som var skriven av en överläkare. Sedan tittade vi även på vad för slags information som fanns tillgänglig på internet. Många gånger är det problematiskt att patienter som står inför valet till ECT går in och läser skräckexempel som inte hör hemma i modern sjukvård.
Historik
Behandlingsformen har funnits inom psykiatrin i 60 år. Därför för den lätt tankarna till den gamla psykiatrin och kan verka skrämmande. Det är dock viktigt att känna till att metoden inte längre är den samma som förut. Mängden ström som tillförs är exakt beräknad och inte lika stor som förut. Dessutom sker det hela under narkos. Man ger heller inte behandlingen mot vilka psykiska åkommor som helst, utan just djupa depressioner där det bevisligen ger effekt.
Egentlig depression
Rent generellt kan man säga att lätta depressioner får bäst hjälp av psykoterapi (t.ex. KBT), depressioner med svårighetsgraden medel behandlas med både psykoterapi och antidepressiv läkemedel, vid djup depression får man ECT i kombination med läkemedel.
I vardagligt tal säger man att man är "deppad" eller "nere", men detta är inte samma sak som att ha det som i psykiatrin benämns som en egentlig depression. Man kan inte bara "rycka upp sig" ur den, som många tror. Det kan finnas många olika orsaker, bl.a. biologiska. I 50% av fallen vid ett första gångs insjuknande finns en utlösande händelse för depressionen. Om depressionen får blomma ut ökar risken för att sjukdomen blir återkommande och att skoven kommer automatiskt, utan någon utlösande yttre faktor.
Behandlingen
Förberedelserna innan behandlingen består av bl.a. narkosbedömning, kroppslig undersökning, provtagningar och ev. EKG. Ibland kan det vara viss väntetid innan man får sin tid. Behandlingen är mycket vanligare än jag trodde! Måndag till fredag var det ca 5 behandlingar varje morgon. Man ska vara fastande. 30 min innan behandling tar man blodtryck, puls och temp, samt att man får en värmedyna på handen för att man lättare ska bli stucken av narkossköterskan.
Väl i behandlingsrummet får man muskelavslappnande medel samt en kortvarig narkos och lite syrgas. Elektroder kopplades till särskilda punkter på huvudet. Genom dessa tillför man lite ström som utlöser ökad hjärnaktivitet, ett epileptiskt anfall. Patienten skakar och rycker lite en kort stund, mindre än en minut.
Effekten
Hjärnan är programmerad att själv stänga av den ökade aktiviteten, och det är där effekten kommer in. Man liksom lurar hjärnan att "starta om". Det är alltså inte den elektriska stimuleringen i sig som ger effekt, utan att man har aktiverat hjärnans egna resurser. Med andra ord en ganska naturlig behandlingsmetod.
Under min praktiktid fick jag se både markanta förbättringar och behandlingsserier som inte gav någon effekt. Personer som hade djup depression blev mycket hjälpta av detta, i samband med antidepressiv läkemedel. De som inte blev hjälpta började man fundera på om de möjligen hade annan problematik.
Effekten av ECT är kortvarig och måste därför uppehållas med anti-depressiv läkemedel. Det är vanligt att man får en serie med ca 10 behandlingar. Om man har återkommande depressioner kan man få regelbundna behandlingar, t.ex. en gång i månaden.
Bieffekter
De oönskade effekterna av ECT är väldigt få om man jämför med t.ex. läkemedel. Man kan få muskelvärk och huvudvärk. Man kan även få problem med närminnet samma dag som man fått behandlingen - svårt att minnas det som hände nyligen. Samtliga av dessa bieffekter är övergående.
Theresia Lilja
(c) 10-06-2009